Overslaan en naar de inhoud gaan

Philip Vundla (1904-1969)

Minnesruna Från NVIB 1970-01

Da det gamla decenniet gick mot sitt slut avled i Johannesburg Philip Vundla, en valkand ledare for de svarta i Sydafrika Mer an tusen personer, båda svarta och vita, följde honom till graven Han var en revolutionar Och han var ett av samtidens stora hopp om a tt människor av olika hudfärg skall kunna lara sig leva tillsammans som jam likar Vundla hade en m ärklig historia H ar kom fran ett enkelt hem och fick undervisning vid en missionsskola Han hade naturliga ledaregenskapei, men hans politiska aktiviteter avstangde honom från tillträde till högre skolor

Han blev ombudsman for afrikanska gruvarbetarforbundet och var med om a tt leda den största industristrejk som någonsin genomforts i Sydafrika Senare ordnade han stora dem onstiationei for bättre loner for de svarta lararna Sa hande något ovantat Under oroligheterna i Sophiatown beslöt en ung vit nationalist vid namn Nico Ferreira a tt besöka Vundla Ferreira var tjänstem än vid departem entet for infodingsfragor och hade ju st m ott Moralisk upprustning Han bad Vundla om förlåtelse foi sin hållning av överlägsenhet Vundla hade aldrig hort en vit man saga nagot sadant, och det fick honom a tt tanka Senare blev det fraga om att de svarta lararna skulle strejka Vundla talade mot streiken därför a tt den skulle gå ut over de svart0 barnen

Han blev överfallen och knivhuggen Han låg lange på sjukhus och dar beslöt han a tt inte sok? hamnas dem som nastan dödat honom «De kan kanske doda mig», sade han, «men de kan aldrig doda den ide som jag står for » Under tiden agde en förändring rum i Vundlas familjeliv Hans hustru och barn hade fru k tat honom Nu bad han sin hustru Kathleen om förlåtelse for a tt han behandlat henne mei som en tjanare an som sin hustru Barnen kande den ny? andan och forlorade fruktan. foi sin fai Enigheten i hemmet blev smittsam, och det kom rader av människor for att soka hans råd och hjalp Vundla kampade for sitt folks rattm atiga krav men började också kampa for de vita Han sokte upp chefen for byrån for mfodingsfrågor i Pretoria och bad honom om förlåtelse for sitt hat och sm bitterhet Han gjorde inte avkall på sin politiska övertygelse, men hans bon om förlåtelse och hans statsmannamassiga hållning lade grunden for en ny respekt for honom som ledare Som afrikan larde han sig tala till Sydafrikas vita ledare så a tt de lyssnade Philip Vundla fortsatte sitt arbete i styrelsen for Afrikanska nationalkongressen och valdes senare till ordförande for den rådgivande kommitté som representerar 600 000 afrikaner i Johannesburg

Samtidigt var han klar pa vad som fordras av afrikaner som skall leda sitt folk «Vi håller på a tt bli korrumperade och omoraliska och fikar efter materiella njutningar», sade han «Manniskor med orena motiv kan aldrig losa fattigdomens problem Vad det verkligen kommer an pa ar inte en manmskas hudfärg utan hennes karaktar » For halvannat år sedan besökte Philip Vundla Europa Vid ett tillfälle befann sig hustrun till en hogt uppsatt sydafrikansk tjän stemän i publiken, då han talade «Jag vågar påstå», sade Vundla, «att jag nu alskar de vita barnen i Sydafrika lika mycket som jag alskar de svarta » E fter hans tal stannade den sydafrikanska kvinnan for ett långt samtal Vundla var ingen msmickrare, snarare litet strav i sitt umgänge med människor Som vit upplevde man plågsam t sin egen ras forsyndelser mot Vundlas folk i hans närhet Och han var mycket direkt i sin kamp for de vitas förändring Men darfor a tt han inte nöjde sig med a tt bekampa apartheid utan såg djupare till bristerna i den manskliga naturen oavsett ras gjorde han mer for a tt forandra attityder an många som nojt sig med a tt eftersträva en politisk förändring «Våld ar inte någon lösning», sade Vundla «Vad man uppnår med våld måste man anvanda annu mer våld for a tt behålla Många tro r a tt man kan losa problemen i Sydafrika genom a tt andra lagarna L åt oss andra lagarna — de ar outhärdliga Men i manga lander har man andrat lagarna och anda har våldet okat, daror a tt m änniskorna inte har andrats Jag vill arbeta med vem som helst, som ar beredd a tt ge upp strävanden efter egen fram gång for a tt ge Moralisk upprustning till världen »

Artikel taal

Zweeds

Soort artikel
Jaar van artikel
1970
Publishing permission
Beviljat
Publishing permission refers to the rights of FANW to publish the full text of this article on this website.
Artikel taal

Zweeds

Soort artikel
Jaar van artikel
1970
Publishing permission
Beviljat
Publishing permission refers to the rights of FANW to publish the full text of this article on this website.